Ett träddiagram är en god hjälp för att förstå uppräkningsproblem och sannolikhetsproblem. I ett träddiagram går man igenom steg för steg i tur och ordning. I varje steg görs ett val mellan olika möjligheter och varje val representeras av en förgrening där varje gren motsvarar en viss sannolikhet.
Träddiagrammen kan delas in i fria (oregelbundna) träd och regelbundna träd. I fria träd behöver inte fortsättningen på en gren se likadan ut som den eller de andra grenarna, som går ut från samma nod.
Fria träd kan göras i modulen Bygga egna träddiagram. Här är ett exempel på ett sådant diagram. Diagrammet visar ett träd för en tennismatch i tre set. Matchen kan ju sluta efter två eller tre set.
Två typer av regelbundna träd, motsvarar dragning med respektive utan återläggning. Det senare brukar beskrivas med så kallade urnmodeller. Man kan tänka sig att man har en urna med kulor som är likadana så när som på att de har blandade färger. Ett exempel: Om det i urnan ligger 3 gröna och 7 gula kulor är sannolikheten 3/10 = 30 % att dra en grön kula. Om man lägger tillbaka kulan är sannolikheten vid nästa dragning fortfarande 30 % för grön kula. Om man inte lägger tillbaka kulan ändras sannolikheten för grön kula vid nästa dragning till 2/9, det finns ju 9 kulor kvar varav 2 är gröna.
Dragning med återläggning kan göras i Träddiagram.
Dragning utan återläggning kan göras i Urna.
